En Svensk Klassiker

vasan

Många har frågat. Ännu fler har tjatat.
Bara en fick sin vilja igenom.

År 2016 gör jag en svensk klassiker.

Det här har varit ett beslut som har behövt gro fram under lång tid. Många tankar och funderingar har varit tvungna att falla på plats och jag har varit tvungen att finna svar.

För mig blir 2015 triathlonåret rakt igenom. Tanken jag länge haft, och definitivt planen, var att låta 2016 bli likadant. På en ännu högre nivå. Fortsätta en seriös satsning och sedan låta det vara så år efter år tills jag en dag skulle vilja sluta. Och någonstans i en tanke om flera år tänkte jag att allt det där med en svensk klassiker får komma då. Kanske som en fin 40 års present till mig själv.

Men så fick jag frågan, den som jag fått så många gånger tidigare: ”När ska du göra en svensk klassiker?”. Först ville jag säga nej av ren vana men så gick jag tillbaka till mig själv. Rannsakade mig och funderade på varför jag håller på med triathlon. Och svaret jag fann var det som ligger mig närmast hjärtat, som är grunden till all fysisk aktivitet som jag håller på med: GLÄDJE.

Och i glädjens bubblor i min kropp tänkte jag om. Frågade mig runt, skulle en svensk klassiker stjälpa eller hjälpa mig inom triathlon. Av alla jag frågade fick jag samma svar: ”Vad ger dig glädje?”. Och i deras motfråga fann jag det primära svaret jag var tvungen att finna. Nämligen det att en svensk klassiker får plats, det kommer hjälpa mig. Och framförallt, det kommer ge mig glädje.

År 2016 gör jag en svensk klassiker. Jag inleder den 29 februari med Vasaloppet.
I mina fäders spår. Min pappa är ju dalmas.

Read more